Husdjur

Ett husdjur tar man ofta som ett djur man har i sitt hem och som är en del av familjen. I sig är det aldrig fel att tr något sådant, men om man ska vara noggran och ordagran så innebär ordet HUSDJUR något helt annat. Ett husdjur är egentligen ett tamdjur eller fä som människan har tämjt eller domesticerat. Djur som egentligen ska vara ett skydd mot andra rovdjur eller hjälpa till med att valla boskap eller bara vara ett socialt sällskap.

Därför är det fler djur än bara hund, katt och fåglar som går under benämningen husdjur. Där hittar vi även får, gris, get, ko, höns , häst och brevduva. Djur som är tama nog att hjälpa till djurskötsel och jordbruk. Att de bor inomhus med husse och matte innebär alltså inte att de bara är husdjur för det, nej det är bra om man har klart för sig vad som är den rätta benämningen för ordet HUSDJUR. Det är något som jag nu till sist har lärt mig.

När jag liten och gick på låg och mellanstadie så hade vi en cockerspaniel som hett Pax. Ett älskat och trevligt husdjur som vi uppskattade i familjen. I mitt fall vänd allt sedan vi var och såg Cirkus Scott i Jönköping 1974 och de hade egna sälar som ingick i deras repertoar för uppträdande. Jag blev helt galen kär i denna uppvisning när man såg dessa sälar balansera med små tennisbollar på sina stora nosar och hur de lyckades att slänga dem till varandra. Redan i bilen på väg hem till Nässjö där jag bodde på den tiden började jag tjata om att vi skulle köpa en ny säl och ha som husdjur.

Jag begrep aldrig hur omöjlig denna definition var över att ha en säl som husdjur och det tog nog ett halvår innan jag till sist insåg att jag aldrig skulle få någon. Idag när jag ser tillbaka på denna idé om en säl i hemmet så kan man skratta åt det, men då var det faktiskt något som jag verkligen önskade.

Under mina år i Kalmar (1977-1984) hade jag en klasskompis ute på Stensö. Där i den familjen hade de en ovanlig och mycket udda husdjur. Deras kelgris var nämligen en grävling som hette Max. Jag minns så väl de gånger jag var där ute och hälsade på hur denna lilla svartvita krabat sprang fram till oss när vi gått in innanför grinden och hälsade på oss. Att ha en grävling som husdjur är fullt lagligt och precis som hundar och katter kan den bli riktigt arg och både bitas och fräsa som en hund och katt, men denna Max var aldrig arg de gånger jag stötte på honom. Jag kunde till och med plocka upp honom och hålla honom i famnen.

Intelligent och tam som han var så kunde man inte låta bli att charmas av denna goa annorlunda och udda husdjur och ni som vill ha en grävling till husdjur så finns det många uppfödare i Danmark som har detta som yrke.

Våra katter hemma går ju under benämningen ”husdjur” och det är i sig inte så konstigt, men det roliga är att den tid de är i huset är under en tid när vädret inte är världens skönaste. Annars mellan mars och oktober så sover de på stolar ute på altanen och tillbringar oftast all övrig tid utomhus. Okej att komma in några minuter per dag och äta lite ur sina skålar, men ofta är det inte som vi ser våra ”husdjur” under dessa månaderna. Ändå kan man inte kalla dem något annat eftersom det är i vårt hus de får husera när de väl vill vara inne.

En annan sak med mina husdjur är ju att vi bor i ett hus. Vad ska man kalla djuren som bor i något annat än ett hus. De som bor med sina djur i ett torp. Är det då torpdjur? Eller i en husvagn med sin katt. Är katten då ett vagnsdjur? Den sämsta av mina jämföresler ändå måste vara de som året runt bor som campare. vad man då kallar sina djur. Ja det kan ni ju redan räkna ut.

När man frågar någon om de har husdjur hemma och de svarar ja på den frågan så räknar många med att det husdjur man syftar på är hund eller katt. Jag har själv under åren ställt samma fråga och fått detta svar och ofta ett till att
-Ja vi har en hund, men vi har även undulater.
Utan att dra för stora växlar så rankas denna hund som ett husdjur, men det gör man inte med fågeln. Vilket typ av benämning ska man ha under den fågeln, burdjur? Istället för husdjur. Nej även andra djur som man har hemma och som man tar hand om måste kunna kallas för husdjur utan att det är hund eller katt. Fåglar, hamstrar, ormar, marsvin ni är minst lika mycket ett husdjur som en labrador eller en vanlig huskatt. Djur som djur och som bor inne under tak, där ska man aldrig göra skillnad på om det är ett husdjur eller inte. En annan viktig aspekt att också ta hänsyn till när ni får denna fråga om husdjur och det är att ge en korrekt bild av sanningen.

Våran hund har i alla år varit välkommen. Giovanis restaurang och pizzeria som han skötte och ägde i över 15 år. Dessa år var jag och övriga i familjen där och år vid varierande tillfällen och det blev en del pizza under åren och då främst på fredagar

Vi satt där också som restauranggäster och då främst på sommaren när han hade sin altan öppen. Våran hund var vid dessa besök lika välkommen som alla andra. Nu är det dock stopp för det sedan det blivit nya ägare. En ganska dryg och småsur tant som inte verkar ha någon framförhållning överhuvudtaget.

Detta förbud var droppen och som tur är har vi alternativ på nära håll om vi även fortsättningsvis vill vara bekväma och beställa färdig mat. Om vår hund är välkommen dit, det återstår att se.

 Att återvända till det ställe vi tidigare använde, det är däremot ett avslutat kapitel.

Längtan efter en hund, den har vi i familjen haft under en lång tid nu. Två år närmare bestämt. Nu när våra döttrar har vuxit till sig lite är vi alla i familjen ense om att det är dags och att vi vi köpa en större hund en ras som gärna tar lite plats och då rent fysiskt.

Alternativen har vi redan tittat på och vi enades till sist om en ganska ovanlig typ. En Anatolisk herdehund. En stabil och vacker ras som gärna hjälper till att skydda den egendom som den hamnar under. Den behöver ej heller någon typ av komplicerad utbildning och har lätt för att lära sig och hittar tidigt rätt lydnad.

Den har däremot ett överskott av energi och vi gärna vara sysselsatt Den kan även hantera kyla på ett extrem bra sätt. Denna herdehund ska nu bli vår nya familjemedlem och vi längtar verkligen efter att få han en hund ibland oss. Sedan att den är stor, det är något vi alla ser fram emot.

Varje sommar läser vi om små barn eller hundar som dött i värmen när de lämnas ensamma i bilen. En katastrof som aldrig borde få förekomma. Nu i vintertider tycker folk då på ett annorlunda sätt. Är det okej att lämna hunden i bilen under en längre tid eftersom den inte kan dö av värme och dö av kyla, det existera knappast i någons medvetande.

Där tycker jag att de borde vara lika självklart att tänka på de man lämnar i bilen oavsett årstid. En kall bil i minusgrader ute och man ska helghandla och eventuellt hinna med en ficka och även ett besök på systembolaget. Lämna aldrig din hund i bilen för den tycker säkert att det är lika jobbigt att sitta och frysa visst deras hy är mer anpassad för att tåla kyla än våran egna.

Där skiljer det sig också rent rasmässigt vissa klara länger tid än andra, men ta ansvar och undvik kombinationen hundar och kyla.

Hundsäng, hundsäng, hundhuvud, det finns många alternativ och sätt och ord man förknippar med hunden. Hundben är ett annat ord som står högt på dagordningen och som används flitigt, men vad är egentligen ett hundben i den rätta ordets bemärkelse. Är det ett ben från en hund vi ser i djuraffären som hänger där i sin inhängda plast eller ben som är till för hundar att tugga på.

Är det rent av hundben som är till för hundar. Man ska och framförallt kunna ställa krav på vad det ordet innebär. Hundben tycker jag annars är ett rätt mesigt ord. Svårt att förknippa och svårt att ta till sig. Att sedan se hundar tugga på detta föremål som de tydligen ska tro är på riktigt, det känns bara larvigt. Nej hundben är inget jag tänker ge mina hundar om jag ska ha några i framtiden.

Trottoaren var dåligt plogad. Därför gick vi på gatan. Nyfiken stannade han och luktade på en lyckstolpe intill busshållplatsen. När vi passerat dagiset genade vi genom en mindre stig. Nu kände han igen sig eftersom vi hade kommit fram till den plats vi brukar stanna till och där han brukar få springa lös utan koppel.

De stora snömassorna hämmade honom lite när han försökte hoppa mot några korta grenar som han försökte nå. Vis av problemen verkade han inte bry sig och lekte ändå av sig precis som han brukar. En kvart senare när vi skulle återvända tog jag en annan väg.

Bebyggelsen var lite tätare och man kunde se in genom altanfönstren nu när träd och buskar var lövfria. När vi var tillbaka ruskade han av sig mycket av den snö han hade samlat på sig innan vi gick in. Nöjd kunde jag bara konstatera att jag åter hade avverkat en ny runda med hunden. Ett nöje som alltid är lika trevligt.